Dags för aktiva aktiefonder igen?

Trumps tullhot har redan under ett par månader oroat marknaderna. De landspecifika importtullar som tillkännagavs förra veckan överträffade dock även de vildaste scenarierna. Det är svårt att förklara deras storlek med förnuft, och beräkningsformeln är även den ganska oklar. På marknaderna har det länge funnits en uppfattning om att Trump använder tullhot som ett förhandlingsverktyg. Eftersom det inte finns någon säkerhet om deras slutliga varaktighet eller storlek, finns det en risk att de slår hårt mot USA:s egen ekonomi, vilket har fått marknaderna att prissätta in stigande inflation och ökad risk för recession.

I skrivande stund återhämtar sig marknaderna från måndagens kurskollaps. Från årets toppnivåer har S&P 500-indexet sjunkit med 21,5 % och VIX-indexet, som mäter marknadsvolatilitet, har stängt över 40-nivån flera dagar i rad. Även om kursrörelsen redan uppfyller kriterierna för en björnmarknad, var IT-bubblan, finanskrisen och coronapandemins ras ännu större.

Rörelsen har också förstärkts av det faktum att en enorm mängd kapital har flyttats till passiva indexprodukter under de senaste åren. Detta har hittills varit en fungerande strategi eftersom USA:s ekonomi har vuxit och teknologisektorn har erbjudit den största vinsttillväxten. I takt med att de stora MAG7-företagens tillväxt och starka avkastning har fortsatt, har kapitalflödena till indexprodukter ökat. När mycket kapital samlas i samma produkter blir konsekvenserna också större när en korrigering sker och investerare antingen tar hem vinster eller minskar sin aktievikt. Denna gång startade trendförändringen från Trumps handelspolitik. För närvarande har USA en vikt på cirka 70 % i världsindexet och MAG-7-företagen har en vikt på nästan 30 % i breda index.

Aktiv förvaltning har haft motvind efter coronaåren på grund av den ovan nämnda marknadstrenden. Men är det igen dags för aktiv aktieförvaltning som baserar sig på aktieval?

Om vi ser på året 2025 har till exempel nordiska och europeiska småbolag tydligt avkastningsmässigt överträffat det breda världsindexet, för att inte tala om USA-börsen. Fondita Nordic Small Cap-fonden har i år avkastat 6 procentenheter och Fondita Nordic Micro Cap 8 procentenheter bättre än världsindexet. Fondita European Micro Cap har avkastat 10 procentenheter bättre än världsindexet. Om vi jämför avkastningen mot S&P 500-indexet kan ytterligare 3 procentenheter avkastningsskillnad tilläggas till småbolagens fördel! Den bästa avkastningen har dock presterats av Fondita Finland Micro Cap, som investerar i finska mikrobolag, med en överavkastning på hela 15 procentenheter jämfört med S&P 500-indexet.

Detta visar varför det är bra att diversifiera en del av portföljen till hållbart agerande småbolag med god tillväxt, som inte går hand i hand med breda passiva indexprodukter. Om vi ser tillbaka på 25 års historia har småbolag gett dubbelt så hög avkastning som världsindexet.

I denna turbulens vi befinner oss i kan man också tänka sig att småbolag inte på samma sätt påverkas negativt av importtullar eftersom en större del av verksamheten ofta är inhemskt driven. Europeiska företag drar även nytta av Europas omfattande investeringsplaner som riktar sig till försvarsindustrin och infrastruktur samt klimat- och miljölösningar.

Marknadsrörelserna kommer säkert att fortsätta, men de skapar också möjligheter för långsiktiga investerare.


Fonditas portföljförvaltare
Janna Haahtela, Marcus Björkstén och Kenneth Blomqvist